Har ju ofta skrivit att jag vill ha tre barn, är inte helt säker på det längre, två kan vara helt tillräckligt. MEN, ifall det nångång kommer ett tredje barn så finns det vissa kriterier som måste uppfyllas först:
-Arthur och Sander skall sova hela nätter i eget rum och jag ska vara redo att ha dem i eget rum.
-Båda ska äta själv, klä på sig själv och vara torra.
-Båda ska kunna gå själv och inte behöva vagn.
-Jag ska ha studiera klara.
Arthur behöver mig så mycket ännu och jag känner mig hemsk som inte alltid kan ge vad han vill. Han har blivit ännu mammigare sen Sander föddes och om han inte hela tiden ser mig i tex butiken börjar han skrika. Sander äter och stånkar och pustar mycket på natten och det kan ibland väcka Arthur, men så länge jag är där somnar han genast om. Alternativet att gå ut ur rummet är också dåligt, om han vaknar och tittar omkring och jag inte är där är det paniiik. Så, ifall det blir någon trea så måste dessa pojkar åtminstone vara över 3, 4, 5. Absolut kriterium. Ingen skillnad hur babysjuk jag blir. Dessutom kan man helt säkert njuta mera av babyn när barnen är lite större.
5 kommentarer:
För mig är det tvärtom. Jag tänkte först att två barn är tillräckligt, men nu när allt har gått så mycke bättre än jag tänkte så vill jag absolut ha en tredje :)
Jag hade blivit så van med att sova med Arthur och jag behöver egentligen 9 timmars nätter. Nu är de typ 7 och under den tiden är jag uppe 3-4 gånger. Hade glömt bort ren hur skönt det är att sova :) Sist sa jag att inget andra barn före män kan amma...
ja det där med sömnen..huhu det är det jobbigaste! Vi får sova helt ok nu, men blir väll en del dåliga, sömnlösa nätter under sommarn då vår lilla nr.2 kommer.
Jag är själv nöjd med 2 barn, men man vet ju alldrig. Om vi får barn nr.3 så vill jag absolut att det händer om typ 4-5 år eller så. Har helt samma tankar som du.
Vi har ju så lyxigt när barnen inte vaknar på natten. Babyn sover också 10-11 h varje natt utan att vakna. Förra natten var det första gången jag steg upp för att byta hennes blöja för hon kakka.
Man kan planera men det går inte alltid så som man tänkt. Vi skulle också ha mycket större åldersskillnad mellan barnen men nu är de ju ganska tätt på.
Johanna: Nu mera kommmer jag inte ihåg hur jobbigt det var när Arthur vakna hela tiden, så det är ju frågan om en kort tid, men när man är inne i det känns det tungt.
Hanna: Ni har det nog lyxigt. Tror att barn som somnar lätt och sover bra gör det iaf lite lättare. Och du har ju rätt, man kan inte alltid planera. Vi planera ju nog Sander, men då inte utgående från åldersskillnad utan mera livssituation, och är ju nöjd med beslutet, känns ännu bara lite fräckt mot Arthur.
Skicka en kommentar